Inte kan jag påstå är jag är vidare aktiv som bloggare nuförtiden... Men lusten att skriva finns kvar. Och den där känslan av att inte egentligen kunna hålla inne på mina tankar och funderingar kring saker och ting. Helt enkelt ibland har för mycket som bubblar som måste få komma ut någonstans! 

Jag roade mig under kvällen idag med att googla på mig själv. (Det gör väl alla någon gång ibland för att se om man finns där ute i etern? Mer än på facebook...!) Och se på f*n! Där var jag ju! 

En gång i tiden var jag så pass aktiv som bloggare att jag till och med fick samtal från en journalist som ville göra "hemma hos"-reportage! I ärlighetens namn hade jag glömt bort denna sekvens av livet, men kul var det att läsa nu - dryga sex år senare...

På bilden sitter jag på golvet i mitt sovrum med tangentbordet i knät framför dataskärmen som ser ut att väga tre ton. Något skrivbord hade jag inte då. Inte nu heller. Men å andra sidan har datorn nu komprimerats till en mindre bärbar Mac som är med i stort sett överallt... Så vem behöver egentligen ett skrivbord?! 

Kanske är denna extremt intetsägande artikel något att ska skriva ut och hänga på väggen som ett litet minne från min korta tid som "kändis"! Något att visa upp för barnbarnen. Om inte annat för att kunna visa hur en datorn såg ut en gång i tiden... 

www.nyheterna.net/NYHETER/Oskarshamn/therese_har_en_blogg

Ingen protest inlagd, med andra ord finns det ännu ingenting som säger att jag inte borde sätta mina tankar på pränt för allmän åskådan! Så nu kör vi lite till! 

Man kan nog säga att jag åstadkommit en hel del som nu bliven tjugosexåring. Men det bästa jag gjort är i alla fall Mina Barn! Ingen kunde gjort det bättre än just jag, ha! Min fina Vilgot och glada lilla Vilma, vad mer kan jag begära egentligen?

Det första jag tänker på när jag vaknar är mina barn (kanske kan bero på att den ena somnat intill mig efter att ha ammats kring sex-tiden och den andra tassat in till oss och ligger svettig bredvid mig på andra sidan med en fot inkilad mellan mina revben...). Och det sista jag tänker på innan jag somnar är, ja, just det, Mina Barn (och om det kanske beror på att jag för tredje gången lagt tillbaka Vilgot i hans säng efter att han kommit tassande och förvirrad i något som mest liknar sömngång in i vårat rum och Vilma, med sin lite täppta näsa, snusar in i snutten i sin säng som står precis bredvid min, det låter jag vara osagt!). 

Min stora pojke gjorde någoting storslaget idag. Någonting som länge varit ett stort "NEJ" när vi pratat om det. Han besökte för första gången en frisörsalong, och gjorde det med bravu! Tänk att man kan vara så stolt för en sån sak... Livet är allt bra underligt...! 

Och inte nog med detta sensationella! Min lilla tjej fick idag sitt första par skor (bortsett från de röda julklapps-ballerinorna...)! Att hon inte kommer att kunna ha dom än på Länge är bara en bisak, dom är i alla fall inte rosa (inte helt rosa i alla fall...), vilket motbevisar min sambos uttalande igår om att hon Bara har rosa. Och för att motbevisa det lite till var Vilma idag klädd i tuff brun look á la monkeystyle!    

Tjillevippen, att denna fanns kvar!

Efter att ha hackat mig in på min egna blogg, som jag misstänkte inte fanns kvar, inser jag nu att den finns och är vid liv! 

Då är ju bara frågan: När man klivit över tröskeln och inte längre kan kalla sig för tjugofem (i alla fall inte utan att behöva dra en vals!), har två barn, en sambo, lite husdjur (med och utan päls...) och en insatslägenhet i Stockholm. Har man då passerat "bäst före-datum", eller är det ok att ta upp denna lilla skrivarpassion igen...? 

Kom och skriv mig det på näsan, den som vågar! 

Jag har fått nog - av TV (och all annan slentrian!)! Nu får det vara nog, har precis klargjort för Andreas att nu är det nog, vi kan lika gärna skänka bort tv:n till någon bättre behövande, jag kommer inte att sakna den - det finns väl annat här i världen än slentrian-tittande på det som råkar visas för att man inte har någonting bättre för sig?! Andreas påpekade då att, "ja, men vi får ju din mammas platt-tv snart"... Så, ja, ok, hm, Men tills dess kan vi vara utan!!!

Har nu istället bänkat mig i sängen med min laptop (som jag än så länge fortfarande tycker om... Det är ju åtminstone en kontakt ut till omvärlden!). Känner mig en smula nostalgisk ikväll. Tog ett glas rödvin och slog mig ner och tittade på gamla bilder från den tiden då jag ännu inte var mamma, från den tiden då man fortfarande kunde göra "dumheter" och komma undan med det (Elin och Elsa, mina underbara vänner, er har jag också skrattat åt ikväll!)! Gör man det nu, som sambo och småbarnsmorsa kommer väl soc och knackar på dörren, och det vill vi ju inte - så jag nöjer mig med såna här små nostalgiska tankeutflykter istället!

För en gångs skull tog jag lite tid på mig innan jag slog mig ner i det läget där jag sitter nu, för att leta reda på en speciell skiva som jag ville lyssna på. En skiva som för mig inte bara är fylld med musik i rock/country stuk, utan förknippad med en väldig massa minnen! Glada, ledsna, spännande, busiga, roliga, ja, en salig blandning av en (då) ung tjejs känslosvall helt enkelt!

Det är också den enda (mig veterligen) skiva som faktiskt blivit en riktig skiva som släppts och sålts där jag har två låtar som är skrivna (delvis) om mig. Det låter bra när man säger det, men lyssnar man på titlarna "Cheatin´" (nej, det var han, inte jag, för att göra en lång historia kort!) och "She´s gorgeous" (här låter ju titlen bra, men lyssnar man på texten så pendlar jag mellan att ge någon en snyting och att skratta åt min naiva och galna ungdom!) så kanske man ändrar sig.

Men som sagt, det är i alla fall en skiva full av underbara minnen och även om låtarna inte är vackra kärleksballader så blir jag nu, några år efter allt som förknippas med denna skiva, en aning nostalgisk och tillåter mig själv att drömma mig bort från mammaliv och samboliv en stund... Det behöver man ibland!

Att vara lojal mot en frånvarande. Ja, kanske så självklart men för många så svårt!

Jag är inte rädd för att säga vad jag tycker, kanske ibland till och med aningens snabb med det! Kanske inte minst att det blir konkret då jag och min käre sambo ryker ihop i en jobbsituation för att vi inte riktigt kunde skilja på jobb och privat och känslor hit och dit... Att hålla sig på en proffesionell nivå är inte alltid så lätt, famförallt inte när man tvättar kollegans kalsonger då och då!!

Men som sagt att Tala direkt till vederbörande. Jag tror och hoppas och försöker verkligen ha det som min grundläggande regel i jobb som vardag. Men vad gör man i situationer där man redan från början har någon form av agg riktad mot sig och det inte har någon betydelse om man säger "halv sju" eller "du är en idiot", det man får tillbaka är bara ilska som kanske egentligen skulle slagits in i en boxningssäck i en källarlokal någonstans. Hm...

Detta mina kära vänner är inte riktat mot någon specifik, möjligtvis mig själv, utan bara en helt vanlig onsdagsspekulation á la Therése!

Att som studerande småbarnsmamma hinna med några stunder i stallet varje vecka är helt underbart! Efter att ha haft ett längre uppehåll från hästarna så uppskattar jag nu mer än någonsin stallukt och hörester i jackfickorna, och jag går mer än gärna upp vid halv sju (helg som vardag!) för att hinna till stallet och släppa ut hästarna lagom till frukost, är det detta som kallas för livskvalité?

Fina, fina Balder. En smula knäpp, men jag gillar honom ändå!

Hm... Ibland är jag en aning impulsiv, kanske man skulle kunna säga. Men just den här gången tänkte jag åtminstone tjugofyra timmar innan jag tog det avgörande beslutet och köpte mig en hårförlängning (deal från Groupon). Så till våren/sommaren tänkte jag skaffa mig ett hårsvall igen! För visst var det väl Liiite roligare med långt hår i alla fall?

Tidagens avramling resulterade i en, fortfarande, ond svankota - rygg och nacke är nu ok - samt en lättare hjärnskakning. Att tillbringa min onsdagskväll på akuten var väl inte riktigt vad jag hade planerat, men efter ett misslyckat försök att hämta lilleman på dagis så var det ändå där jag hamnade!

På grund av tisdagens flygtur har onsdagen och torsdagen var typiska soffliggardagar där inte många knop gjorts! Fredagen var även den ganska lugn men bjöd åtminstone på en kväll i härligt sällskap på "mitt gamla hak", Saddle and Sabre. Och, haha, inte trodde jag väl att jag efter cirka fem år sedan första besöket skulle stå och visa barnbilder med krögaren som gamla vänner, men det är väl då man faktiskt fortfarande kan titulera sig som stammis! Trotts rekommendationer från främst nära och kära om ingen alkohol kunde jag (ja, jag är en Dålig människa!) inte hålla mig från en Pale ale och en Jeremiah Weed - Root Brew, nytt för mig och en ny favorit! Som bundis med krögaren gick jag också hem med hans bands nya album, det ska jag lyssna på någon vacker dag, det var länge sen det spelades lite country/rock här hemma så det är på tiden!

Idag har Vilgot och jag varit och firat min kusin som fyller trettio idag (vart tar tiden vägen?!). Mycket trevligt! Det blir till att beställa pärlplatta snart - också detta ett nytt fenom för mig, men jag är fångad - jag vill ha!!!

Imorgon blir det äntligen stallmys igen! (Någonting som jag hade planerat in varje dag denna vecka, men som av förklarliga orsaker inte blivit av...) Det blir både tömkörning av storbus och körning med litet ponnybus! Det ser jag fram emot!